Tanter och inspiration mixat, kan det bli bra??

Varför gör man sällan saker som man måste??? Nu tex... jag skulle behöva skriva klart lite saker, ringa fler personer ang. marknaden. Fastnar med att blogga... kanske för att jag blev inspirerad idag?? eller att jag träffade världens otrevligaste tant idag som skrek på mig i 10 min??? Hm... Kanske därför jag bloggar just nu när jag igentligen skulle behöva göra andra saker. Igentligen skulle jag ha varit på träning idag men jag har ingen bil och Alexander är fortfarande i Stockholm, morbror Per har för mycket att göra. Så ingen träning idag heller... hm... känner att jag har skippat träningen allt för ofta just nu.

Hade en givande morgon på Idékraft idag, vi har ju varit ute och branschsspanat i olika företag och delgav varandra det vi upplevde på företagen. Intressant att lyssna på alla. Oskar kontanktade en kompis och skulle komma och besöka deras företag på onsdag då hon ringer och frågar om det är ok att han kommer på en arbetsintervju istället. Han tackar ja till det och på onsdag ska han dit. Jag säger det igen, man vet aldrig vad som händer. Lottie berättade om några killar som har jobbat med deras företag i flera år och det är först efter 2 år de har fått betalt. Det som har drivit dessa personer är just deras passion och något som de tycker är kul. KUL!!!! Kan man ha kul på jobbet??? Fatta att göra något som man tycker är kul och brinner för. Inte gå till ett jobb för att man måste utan för att man tycker det är KUL!!!

Alla borde ha så och jag tänker ha så!!!

Idag träffade jag en tant som bor längs Lockstaholmsvägen. Jag känner henne inte utan har bara hälsat på denna tant. några gånger. Idag var hon och hennes man ute och fyllde igen några hål längs vägen. Jag ( snäll som jag är ) stannar och i farten säger - Vad duktiga ni är. Oj oj oj... kanske inte bästa tanten att säga det till. Hon gick igång och det var svårt att få henne tyst. ARG??? nej vansinnig över vägen var så dåligt skött, varför finns det inga pengar att fixa det, är det ingen som jobbar med detta, när hon satt med i styrelsen fanns det massa pengar, lastbilarna som kör här ( det är ok att köra lastbil här, det kan vi inte neka de till ) skulle betala för detta. Efter ett tag går mannen på mig och skriker lika mycket han. Försökte med allt men insåg att det går inte att prata med denna kvinna /manså jag nickar och försöker att förklara.

Tillslut vänder hon sig om och säger - Jävlar om ni höjer avgifterna och vänder på klacken. Kunde inte låta bli och säger  - Ha en trevlig dag, tanten blir lite paff och säger- detsamma och jag säger hej då med en glad stämma.

Det roliga är att jag verkligen försökte att tala med henne så som vi har lärt oss i skolan men inget fungerade, sen insåg jag att för något år sedan hade jag blivit väldigt ledsen över att jag blev påhoppad. Nu rinner det av mig som en gås och jag känner bara en sak - Stackars kvinna som bär så mycket agg, det kan inte vara bra för någon.


Sedan blir jag glad i mitt hjärta när jag inser att jag lever med världens bästa Alexander och inser att jag är glad och att jag inte ens i närheten kommer vara så arg/bitter för jag är lycklig!!




Kommentarer
Postat av: Anonym

Usch vilken bitterfitta.. Lova mig att vi aldrig blir sånna =)

2010-06-01 @ 00:14:35
Postat av: Emma

Det var jag som kommenterade nyss =) Mitt namn kom inte med..

2010-06-01 @ 00:15:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0